Debatt
11/14/2025

Ny energiteknik är också en säkerhetspolitisk fråga

Även om Sverige har kommit väldigt långt på elsidan, med inhemsk förnybar elproduktion från vatten, vind och sol som dominerande inslag, kvarstår att kärnkraften är helt beroende av importerat uran.

Därtill kommer ett gigantiskt importbehov av fossil energi till transporter och industri. Av Sveriges totala energitillförsel på 507 TWh importeras 136 TWh uran, 104 TWh olja och petroleumprodukter, 13 TWh kol och koks samt 9 TWh naturgas.

Den pågående debatten om Sveriges elsystem måste därför breddas till att omfatta hela energisystemet, hur vi minskar importberoendet och hur vi snabbt gör transport- och industrisektorerna fossilfria.

Snabb elektrifiering av trafik och industrier kräver stora investeringar. Det handlar om ny teknik på användarsidan, utbyggd förnybar elproduktion, energilagring och modernisering av elnätet.

Att satsa på ny kärnkraft är feltänkt på flera sätt. För det första måste elektrifieringen ta fart här och nu, inte om 15 år. För det andra växlar man enbart från ett importberoende till ett annat, från fossil energi till uran, vilket inte gör oss mindre sårbara. För det tredje visar Rysslands invasion av Ukraina att kärnkraftverk är militära mål, medan varje ny solcellsanläggning och varje nytt vindkraftverk vrider vapnen ur händerna på Putin.

Sambandet mellan säkerhetspolitik och energipolitik är inte nytt. Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterade 2014 dels att energisystemets delar kan utsättas för hot och risker, dels att tillgång till energi kan generera nya säkerhetsproblem. Det är uppenbart att ett energisystem med spridda anläggningar för produktion av förnybar el och bränsle inte på långa vägar är lika sårbart som dagens system med centraliserad storskalig elproduktion.

Till detta kommer att ett energisystem som inte är beroende av import klarar oroligheter i vår omvärld bättre än ett system där vi hela tiden måste importera uran och fossila bränslen.

Den förnybara omställningen är nödvändig av klimatskäl, och leder samtidigt till ökad motståndskraft. I Totalförsvarsbeslut 2021-2025 lyfts därför fram att omställningen till förnybar el ger fördelar ur ett totalförsvarsperspektiv.

Säkerhetspolitik är inte längre något som kan föras vid sidan av annan politik. Det är inte bara med militär förmåga landet försvaras, utan också genom att samhället i övrigt står robust. Det är dags att denna insikt även börjar prägla energipolitiken.

Tomas Hallberg, ordförande 100% förnybart

Artikeln ursprungligen publicerad i Ny teknik.

Läs mer