Den gröna tankesmedjan Fores och 100% förnybart har idag skickat ett öppet brev till de partier som står bakom Energiöverenskommelsen med budskapet att besked om förlängningen av elcertifikatsystemet brådskar.Regeringen skulle, enligt sin egen plan, ha presenterat en proposition om elcertifikatsystemet den 21 mars i år. Detta har ännu inte skett. Det framgår dock av riksdagens webbplats att näringsutskottet planerar att bereda propositionen under sitt möte den 18 maj och justera betänkandet den 8 juni 2017. Det har under senare tid rests förslag om att stänga det befintliga elcertifikatsystemet och att öppna ett nytt system för de återstående 18 TWh som planeras mellan 2021 och 2030.I detta brev till er vill vi betona vikten av att partierna istället står fast vid sin energiöverenskommelse från juni 2016: ”För elcertifikatsystemet gäller följande: Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030”, och att det möjliggör en jämn utbyggnadstakt av den förnybara elen.En kort bakgrundSocialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna enades förra året över parti- och blockgränser om att säkra en långsiktig energiförsörjning med målet 100 procent förnybar el till 2040. För att hantera kärnkraftens akuta lönsamhetsproblem kom partierna också överens om att sänka skatten på kärnkraft.Nyligen presenterade regeringen detaljerna kring skattesänkningen på kärnkraften i en proposition till riksdagen. Men beskeden om det förnybara dröjer. Osäkerheten kring framtiden för elcertifikatsystemet gör att priserna på certifikat ligger kvar på historiskt låga nivåer. De som står redo att bygga nytt riskerar att gå miste om finansiering då investerare tappar tålamodet.Vi är medvetna om att det finns brister i det nuvarande elcertifikatsystemet. Den mycket snabba teknikutvecklingen har pressat ner priserna på elcertifikat mer än vad som förutsetts. Samtidigt har Energimyndighetens förslag till en förlängning av systemet kritiserats både för att det inte tillräckligt väl adresserar marknadens överskott av elcertifikat och för att huvuddelen av utbyggnaden skulle ske först de sista åren före 2030. Men dessa brister kan åtgärdas och konkreta förslag har tidigare lagts fram från förnybarhetsbranschen.Självklart är det viktigt att det nya elcertifikatsystemet blir så effektivt, rättvist och välfungerande som möjligt. Men det absolut viktigaste är att 18 nya TWh tillkommer i en jämn utbyggnadstakt och att beslutet inte dröjer ytterligare.Vi är också medvetna om att krisen för de som tidigt investerade i förnybar elproduktion, framför allt vindkraft, har blivit akut under våren. Det har framförts förslag om att stänga det nuvarande elcertifikatsystemet, i syfte att hålla uppe ersättningen till de som redan investerat i förnybar elproduktion. Men det vore fel väg att gå, eftersom det allvarligt skulle försvåra den fortsatta utbyggnaden. Ett nytt system omfattande enbart 18 TWh skulle dessutom innebära problem med likviditeten och den möjlighet till prissäkring som investerare behöver (på samma sätt som det var ett stort problem i branschen innan Norge anslöts).Ett argument som först fram för att stänga systemet är att priserna riskerar att gå mot noll om systemet förlängs. Detta kan dock undvikas, exempelvis genom att införa en volymrelaterad stoppregel som inkluderar de nya 18 TWh. Priset på elcertifikat sätts av efterfrågan och det samlade utbudet på elcertifikat och går inte mot noll om systemet är i balans. Även om det skulle komma in ett projekt i slutet som kan klara sig utan stöd, så innebär inte det att alla andra kan sälja certifikat till nollpriser.Ett annat argument som förts fram för att stänga systemet 2020 är att de som investerade tidigt inte kunde förutse att systemet skulle förlängas. Men redan i energiöverenskommelsen mellan S, V och MP 2009 föreslogs att det långsiktiga målet i certifikatsystemet skulle vara minst 55 TWh till 2030. I Alliansens överenskommelse från samma år angavs gällande elcertifikatsystemet efter 2020 att ”den långsiktiga inriktningen för perioden därefter är en fortsatt successiv ökning av den förnybara elproduktionen”.Det är viktigt att hantera de små, tidiga investerarnas situation. Professionella investerare är vana vid att analysera olika typer av risker, men det är svårare för privatpersoner och lantbrukare att kunna göra samma bedömningar. De har snarare drivits av en önskan att minska sin klimatpåverkan och bidra till den förnybara energiomställningen. Många av dessa har antingen köpt andelar i vindkraftskooperativ eller satt upp egna vindkraftverk på gården.Ett enkelt sätt att förbättra ekonomin för dessa små och icke-professionella aktörer skulle vara att utvidga den befintliga skattereduktionen för privatpersoner med egen förnybar elproduktion till att också omfatta de som äger andelar i förnybart. Det skulle hjälpa exempelvis lantbrukare som tidigt investerat i ett vindkraftverk, eftersom det skulle skapa en ekonomiskt driven efterfrågan på andelar. Lantbrukaren kan därmed sälja hela eller halva sitt vindkraftverk åt en lokal andelsförening och på det sättet få in kapital.Förnybarhetsbranschen har visat att den kan leverera. Den förnybara elproduktionen har ökat mycket kraftigt de senaste åren. Sverige har byggt upp en stark förnybarhetsindustri och inom bland annat myndigheter, banker och advokatfirmor finns kompetens kring exempelvis tillståndsprocesser, finansieringslösningar och juridiska frågor för att göra utbyggnaden smidig och kostnadseffektiv.Men utan klara besked om framtiden undergrävs förtroendet för den svenska marknaden bland investerare och förnybarhetsindustrin riskerar att söka sig till länder med tydligare ambitioner. Om Sverige tappar den industri och kompetens som byggts upp kommer det att bli långt mycket svårare och dyrare att bygga ikapp den dag kärnkraften inte längre kan leverera och Sverige missar affärsmöjligheten att exportera el till kontinenten.Vi ser redan tydliga konsekvenser av den rådande osäkerheten om framtiden. Dagens låga ersättningsnivå har lett till att investeringarna i förnybar elproduktion nästan helt avstannat.Mot denna bakgrund anser vi det mycket angeläget att partierna står fast vid sin energiöverenskommelse – ”Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030” – och att riksdagen fattar beslut om detta innan sommaren.Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan ForesLinda Burenius Magnusson, ordförande 100% förnybart