Nyheter
5/31/2024

Vad vill Miljöpartiet med energipolitiken i EU?

Står du bakom målsättningen att andelen förnybar energi i EU till år2030 ska vara minst 42,5%? 

Ja! Att ställa om vårt energisystem till förnybart är en grundläggande förutsättning för att vi ska kunna nå våra klimatmål.Vi vill därför se att energisystemet är 100 procent förnybart till 2040. Att vi nu har fastställt målet om 42,5 procent till 2030 i förnybartdirektivet är ett steg i rätt riktning, även om vi i Miljöpartiet, baserat på vad vetenskapen tydligt visar, hade velat gå ännu längre. Vi kommer fortsätta kämpa för ambitiösa delmål även efter 2030 som skapar incitament för snabbare utbyggnad av vindkraft, ger investeringsäkerhet och sätter press på medlemsstater att ställa om. 

Står du bakom kravet att den offentliga sektorn i medlemsländerna årligen ska minska sin energianvändning med 1,9 procent?

Energieffektivisering är en nyckel för att kunna nå klimatmålen och dessutom bidrar det till att sänkta kostnader. Jag, Miljöpartiet och Gröna Gruppen hade velat se ett högre mål på 2% årlig minskning, och var emot undantag och fördröjningar. Men givet utfallet är det positivt att vi fick igenom ett högre mål än kommissionens föreslagna 1,7%. 

Står du bakom kommissionens förslag till målsättning om 90 procentminskning av utsläppen av växthusgaser till 2040?

Det absolut viktigaste är att vi verkar för att minska utsläppen här och nu, och de mål och åtgärder vi har i nuläget är inte i linje med Parisavtalet. Givet detta är rekommendationen om 90 procents netto-utsläppsminskning till 2040 också otillräcklig, i synnerhet givet EU:s potential att leda klimatomställningen globalt. Vi kommer därför driva på för en högre målsättning till 2040, med 95 procent absoluta utsläppsminskningar, och att mer kol binds i skog och mark än storleken på de kvarvarande utsläppen. Med andra ord måste EU vara nettopositivt 2040 - binda mer koldioxid än vad vi släpper ut. För att ha förutsättningarna att nå detta krävs även högre ambition till 2030 och 2035.

Bör möjligheten att ta del av EU:s bidrag dras in för medlemsländer som inte lever upp till klimatmålen?

Ja det tycker jag. Att inte leva upp till klimatmålen måste få avskräckande påföljder. Redan idag är det möjligt för EU-kommissionen att hålla inne utbetalningar från till exempel Återhämtningsfonden (RRF) om medlemsländer inte redovisar åtgärder som minskar utsläppen. En annan viktig påföljd är att enskilda medlemsländer kan tas till EU-domstolen och dömas till böter för att ha brutit mot klimatlagstiftningarna.

Men det är viktigt att ta hänsyn till att det kan vara fattiga EU-länder som har svårast att nå klimatmålen och därför är i störst behov av omställningsstöd, som det vore kontraproduktivt att dra in. Därför bör avskräckande påföljder utformas både för att i största möjligaste mån se till att det inte händer från början, och så att de slår hårdast mot de rika länder som släpper ut mest och som har bäst förutsättningar att nå klimatmålen utan EU-stöd, t.ex. Sverige. 

Vad vill du särskilt driva för att påskynda resan mot fossilfrihet?

Jag vill se ett ambitiöst 2040 mål där EU binder mer koldioxid i skog och mark än vi släpper ut. Jag vill också att EU sätter delmål för hur vi ser till att nå ett sådant 2040 mål. Därtill vill jag vill se ett omedelbart stopp på alla fossila subventioner och import av all fossil energi från Ryssland och ett tydligt slutdatum för all användning av fossila bränslen i EU så snart som möjligt. För att säkerställa en rättvis omställning vill jag se starka energieffektiviseringsåtgärder som även minskar utsatta hushålls energikostnader och motverkar energifattigdomen iEU. 

Läs mer