Efter det nästan totala strömavbrottet i Spanien i april duggade spekulationerna om orsaken tätt i sociala medier, med påståenden från vindkraftshatare att landets stora andel förnybar elproduktion låg bakom elsystemhaveriet. Men även personer som utifrån sin utbildningsbakgrund borde veta bättre hakade på med hemmasnickrade teorier.
Fel, fel, fel
Kärnkraftslobbyisten Jan Blomgren skrev exempelvis ”Nu börjar det stå klart att politiska ambitioner att bli ett globalt föregångsland med enbart förnybar el och en överdriven satsning på framför allt solceller tycks ha spelat en avgörande roll” och ”sol- och vindkraft är inte lämpade för att ge den energi dygnet runt, året runt, som ett högt utvecklat samhälle behöver.”
Även Per Fahlén, Magnus Henrekson och Mats Nilsson skyllde i en debattartikel i DN strömavbrottet på den höga andelen förnybar elproduktion och lade till ”även Sverige har liknande svagheter: andelen planerbar kraft har minskat till förmån för väderberoende alternativ.”
Christian Sandström uttryckte sig något mer försiktigt i Affärsvärlden, och vid sidan av Spaniens höga andel solenergi, lade han till undermåliga investeringar i elnätet och begränsad överföringskapacitet som troliga orsaker, men likväl med förnybar elproduktion som en delfaktor.
Spänningen hade inte reglerats
Kommer vi få läsa insändare på temat ”aj då, jag hade fel” nu när Spaniens regering har presenterat den omfattande analys över händelseförloppet som har gjorts? Det vore klädsamt, då deras påståenden visats vara felaktiga. Den primära orsaken till strömavbrottet var enligt rapporten att ett flertal kraftverk inte hade reglerat spänningen i nätet, trots att de är skyldiga att både kontrollera och reglera spänningen.
Den primära orsaken till strömavbrottet var enligt rapporten att ett flertal kraftverk inte hade reglerat spänningen i nätet
Detta ledde till att en plötslig överspänning i elnätet, möjligtvis i sig orsakad av ett blixtnedslag, hanterades genom att kraftverk kopplades ur helt.
När tre generatorer stängdes av i snabb följd tappade nätet 2,2 Gigawatt, vilket drog med sig en kedjereaktion av urkoppling, och efter tolv sekunder var landet så gott som helt utan ström i elnätet.
Spanien bygger ut det förnybara
Precis som i Sverige har en debatt förts i Spanien om huruvida landets stora andel förnybar energi hade något att göra med strömavbrottet. Utifrån analysen har Spaniens premiärminister Pedro Sánchez avvisat alla sådana påståenden, och tydliggjort att man fortsätter att bygga ut den förnybara elproduktionen, med målsättning att senast 2030 ha mer än 80 procent förnybar elproduktion, vilket är en utbyggnad från knappt 57 procent år 2024. Som jämförelse hade Sverige cirka 70 procent förnybar elproduktion år 2024.
Samtidigt som Spanien fortsätter att bygga ut den förnybara elproduktionen föreslås nu också andra åtgärder. Bland annat i form av bättre nätövervakning och uppdatering av spänningsreglerande anläggningar.
Förnybara källor kunde återstartas
Hade då den förnybara elproduktionen ingen roll alls vid haveriet? Jo, i allra högsta grad. Det som gjorde det möjligt att få till stånd en relativt snabb återstart var den stora andelen förnybart. När elen var tillbaka i nätet var andelen förnybart 100 procent. Att återstarta kärnkraft är inte gjort i en handvändning. Och att använda kärnkraft till att spänningssätta ett nät som saknar spänning är något som de internationella säkerhetsföreskrifterna inte medger, utifrån de påfrestningar på reaktorbränslet det medför. En ytterligare lärdom av strömavbrottet i Spanien är därför att en stor andel kärnkraft i elmixen gör att det tar tid att få tillbaka elen vid ett omfattande avbrott.
Energipolitiken ligger högt på agendan när man ser vilka seminarier som erbjuds under årets Almedalsvecka. Analysen över händelseförloppet i Spanien kommer därför lägligt. Må vi nu få tillbaka en verklighetsbaserad energidebatt, där förnybar elproduktion slutar framställas som ett problem och tvärt om lyfts fram som den lösning den är.
Tomas Hallberg, ordförande 100% förnybart
Artikeln ursprungligen publicerad i Altinget.
